Naturvärden i täkter

Täkter kan vara ett värdefullt inslag i naturmiljön, eftersom verksamheten skapar miljöer som är ovanliga i landskapet idag. Många hotade och rödlistade djur och växter hittas i täkter. Hedblomster (bilden ovan) är ett exempel.

Arter som gynnas

Ett exempel är backsvalan, som gärna häckar i sand- och grustäkter. Förr häckade backsvalan till exempel i rasbranter vid oreglerade vattendrag. Idag är backsvalan rödlistad och brist på boplatser är ett allvarligt hot mot arten.

Bland vilda bin och andra steklar finns många hotade arter, som kan trivas i sand- och grustäkter. Särskilt gynnsamt är det om det även finns tillgång till nektarrika växter som sälg, sandvita och rödklint i närheten. Flera arter av groddjur och salamandrar gynnas om täkten även innehåller vattensamlingar. Hedblomster och dvärgseradella är ovanliga växter man kan hitta i sand- och grustäkter. Bergtäkter kan erbjuda boplats åt till exempel berguv.

Skötsel av nedlagda täkter bevarar naturvärden

Arterna som trivs i sand- och grustäkter är beroende av att marken utsätts för någon form av störning, så att den inte växer igen med höga örter, buskar och träd. Därför avtar täktens värden för dessa arter ganska snart efter att verksamheten har upphört. För att bevara värdena måste man fortsätta att röra om i marken och hålla tillbaka vegetationen. Backsvalor behöver också nya rasbranter efter ett antal år. Naturvården har börjat uppmärksamma detta men än så länge är det ovanligt att markägare får ersättning för att sköta om nedlagda täkter.