Oljeavskiljare

Grundprincipen för en oljeavskiljare är enkel. Den arbetar enligt gravimetrisk princip. Olja flyter upp till ytan och tyngre partiklar sjunker till botten.

Är uppehållstiden i en oljeavskiljare inte tillräckligt lång så hinner oljan inte flyta upp och oljan följer med utgående vatten. Föroreningar sprids då till miljön. Det finns flera faktorer som påverkar uppehållstiden negativt t.ex. högtryckstvätt, ökad belastning, avfettning, felaktiga tvättkemikalier samt felaktig skötsel i form av utebliven tömning av slam och olja.

Utgående vatten innehåller bland annat olja som är löst i vattnet, organiskt material och tungmetaller som zink, nickel, bly, krom och kadmium. De kan skada växt-och djurlivet i vattendragen och påverka människors hälsa. De kan försämra reningsprocessen i reningsverk och de kan förstöra vattnet i dricksvattentäkter.

Bedriver ni en verksamhet där oljeavskiljare krävs måste den dimensioneras för den belastning din verksamhet ger upphov till. Dimensioneringen av oljeavskiljare ska utföras enligt svensk standard SS-EN 858. Standarden reglerar tillverkning, dimensionering, skötsel, kontroll och provtagning av oljeavskiljare.

Befintliga verksamheter med oljeavskiljare som påbörjat sin verksamhet före 2003 har troligen en anläggning som inte klarar dagens utsläppskrav. Materialutmattning, förändrad belastning och högre reningskrav har medfört att anläggningen idag inte fungerar med tillräcklig reningsgrad och behöver bytas ut till en klass I oljeavskiljare enligt svensk standard SS-EN 858 som anses vara bästa tillgängliga teknik.

På nyetablerade verksamheter ställs det krav på oljeavskiljare enligt svensk standard SS-EN 858 från start. Det är i vissa fall möjligt att slippa kravet på oljeavskiljare om det är möjligt att bedriva verksamheten avloppslöst. Spilld olja ska hanteras med absorbenter. Verksamheter där man t.ex. utför fordonstvätt ska alltid ha oljeavskiljare.