Spridning och hantering av stallgödsel

Nitratkänsliga områden har hårdare regler gällande spridning och hantering av stallgödsel för att minska läckage av näring till vattendrag, sjöar och hav. Miljöförbundet kontrollerar att du följer de regler som finns genom regelbunden tillsyn genom inspektionsbesök på ditt lantbruk.

Läs mer om hur ett tillsynsbesök går till och hur du förbereder dig under ”Lantbruk”.

Regler för spridning av gödsel

Du får inte sprida stallgödsel, mineralgödsel eller andra organiska gödselmedel:

• mellan 1 november–28 februari,
• på vattenmättad eller översvämmad mark,
• på mark som täcks av snö eller som är frusen,
• på mark närmare än två meter från åkerkant som gränsar till sjöar och vattendrag,
• på mark som lutar mer än 10 procent, eller
• på ängs- eller betesmark om det kan skada natur- och kulturvärden.

Övriga regler

• 1 augusti–31 oktober måste du ha en växande gröda eller plantera höstsådd på åkrar där du sprider stallgödsel.
• Under oktober får du sprida fastgödsel, med undantag för fjäderfägödsel, på obevuxen mark om du brukar ner den inom 4 timmar och minst 10 cm ned i marken.

Lagring av gödsel

Gödsel ska lagras så att det inte kan rinna ut eller läcka till omgivningen. Till exempel kan det lagras:

• på en gödselplatta,
• i en urinbrunn, eller
• i en flytgödselbrunn.

Om gödsel lagras i brunn, krävs det att det finns ett stabilt svämtäcke eller annan täckning, som effektivt minskar ammoniakförlusterna.

Du får även lagra din gödsel i stuka på åkermark inför spridning under kortare perioder under sommarhalvåret. Stukalagring får inte räknas in i lagringskapaciteten, eftersom det är en form av tillfällig lagring.

Tillräckligt med lagringsutrymme

För att du ska kunna sprida stallgödsel vid lämpliga tidpunkter, behöver du ha plats att förvara den. Hur stor lagringskapacitet du ska ha beror på hur många och vilken slags djur du har. Inom nitratkänsligt område finns följande bestämmelser gällande lagringskapacitet:

Observera att även om du håller färre än två djurenheter, behöver du ändå se till att din verksamhet inte har en negativ påverkan på människors miljö och hälsa.

Mer information om lagringskapacitet hittar du på Jordbruksverkets webbplats (länk nedan).

Dispens för spridning av gödsel

För att få dispens för spridning krävs:

• att du inte kan sprida gödsel på grund av en oväntad och inte påverkbar händelse, till exempel lång torka eller stora mängder regn,
• att du inte kan lagra gödsel på en annan plats, till exempel hos andra lantbruk.

En förutsättning för att få dispens är att du har tillräckligt med plats för att lagra gödsel, i förhållande till hur många djur du har.

Om du vill sprida gödsel för att förhindra jordflykt i vårbruket, behöver du söka dispens om att inte behöva mylla ned gödseln inom 4 timmar.

• Blankett för ansökan om dispens för gödselspridning

Beräkna behovet av kväve – växtodlingsplan

Du får sprida 170 kg kväve per hektar och år. För att beräkna grödans behov av kväve ska du upprätta en växtodlingsplan. Växtodlingsplanen ska sparas i sex år. Växtodlingsplanen kan efterfrågas vid ett tillsynsbesök.

Beräkna fosformängden

Du får i genomsnitt sprida högst 22 kg fosfor per hektar och år, fördelat över en femårsperiod.

För att inte att sprida för mycket fosfor behöver du veta markens fosforinnehåll. Det får du reda på genom att utföra en markkartering. Vi rekommenderar att du gör en markkartering vart tionde år.

Spridning av avloppsslam

För att få sprida avloppsslam på dina åkrar, måste du följa lagkraven som finns i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS (1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.

Naturvårdsverkets föreskrifter reglerar bland annat hur höga halter av olika metaller, som får finnas i marken, för att du ska få sprida avloppsslam där.

Slammet ska också vara certifierat. Den vanligaste certifieringen är REVAQ-certifieringen.

I REVAQs regelverk finns bland annat gränsvärden för hur mycket metaller, som får tillföras till åkermarken via slammet varje år.